artefakt

De flesta recepten på strömming håller sig inom en rätt snäv uppfattning om vad strömming passar ihop med. Men jag har alltid haft problem med smörstekt strömming; jag tycker det både luktar för mycket och smakar för likadant, oavsett vad man serverar till. Ibland är det självklart gôrgott med stekt strömming, mos och lingon, men inte för ofta.

Inspiration till att göra något annat fick jag när jag i Italien köpte en liten bok om pesce blu, alltså blå fisk. Blå fisk är t.ex. tonfisk, svärdfisk och annan fisk med mörkt kött. Vi har faktisk också sådana här i Sverige, nämligen makrill och strömming. Så jag inspirerades att göra strömming på italienskt sätt, och resultatet blev mycket annorlunda och inte alls särskilt ”strömmingsaktigt”.

 

Börja med att göra en god tomatsås. Stek lök och vitlök i olivolja, tillsätt krossade tomater eller andra burktomater, hackade svarta oliver (inte de svarta gummikulorna utan kärnor, utan kalamate eller andra som smakar oliv), finhackad eller riven rotselleri och dito morötter. Krydda med salt, peppar och timjan (eventuellt lite finhackad röd chili) och låt puttra ett par timmar. En tomatsås kan aldrig koka för länge!

När såsen är klar, koka ris eller skär upp gott grovt bröd - eller vad du nu vill ha som tillbehör.

Vänd strömmingsfiléer i vetemjöl och stek dem i olivolja (snåla inte!) i en lagom het panna. Hur länge beror på storleken, men två-tre minuter på varje sida brukar räcka. De ska få lite färg.

Servera genast och knappa upp en kall pilsner eller häll upp ett glas robust rödvin.

 

Receptet är utan exakta mått, för det kommer sig inte så noga. Testa, variera efter egen smak och tycke (och vad som finns i kylen). Såsen borde även passa till stekt makrill.

 

/ Orla Vigsö